tisdag 19 augusti 2014

Tedelmiden

Sommaren 2011 bodde jag i tre veckor i en pyttelägenhet utanför Visby. Jag gick upp efter 12 varje dag och jobbade varje kväll på Gutekällaren. Jag spelade black jack och drack Red Bull tills jag storknade. Det var den sommaren katten Harry försvann och jag hade med mig min elefant Traktor som tröst.
Den här sommaren har jag haft en veckas semester och den spenderades på Visbys Medeltidsvecka. I en mycket bättre lägenhet den här gången, alldeles vid Söderport.

Jag fick frågan en hel del innan jag åkte, om jag skulle klä ut mig. Mja, jag tog mest det jag hade hemma. Spenderade sedan en hel del tid med att klaga på att alla klädde sig historiskt inkorrekt. 





En kväll gick vi på föreläsning med Peter Lyon. Han som gjorde svärden till Sagan Om Ringen-filmerna. I alla fall de svärd som skulle vara i närbild. Sedan fick alla som ville fotas med ett svärd, ett av de svärd som faktiskt användes i filmerna. Adam med Sting. 

Nellie med Sting.


Stina med Aragorns svärd.

Hyfsat nöjd.

Hosorna som fick lagas X antal gånger.




Jag biter mig uppenbarligen fortfarande i tungan när jag koncentrerar mig. 




Restaurang Strykjärnet. Crêpes, galetter och utsikt. 

Många spenderade sina nätter i hängmattorna vid stranden.






Nellie var också den enda som lyckades skjuta mitt i prick.



onsdag 13 augusti 2014

1 månad, 3 dagar

Det känns så här.
Som om vi var i ett stort hus fullt av liv, många rum med solljus.
Ett eget rum för frukost. Ett eget för sovmorgon.
De flesta rum var vi i tillsammans.
Sen finns det ett rum vi aldrig går till. Det står olåst och ibland står dörren på glänt.
Det är omöblerat och det är släckt. 

Och så en dag sprang hon in där.
Jag tittade ner och hon hade sprungit iväg. 
Jag var inte i samma rum. Jag hörde aldrig dörren slå igen.
Men jag vet att hon är därinne.
Längst bort från dörren som inte går att öppna.

Det stora huset är fortfarande fyllt av solljus.
Det serveras frukost. Sovmorgnar blir för långa.
Det hängs upp nya tavlor på väggarna och skåpen fylls.

Men jag ligger kvar intill dörren och skriker efter henne under dörrspringan.